Lite som persilja

Den verkar ha dött ut och den verkar inte ha blivit till det brusande hav av idéer och nytänkande inom modeindustrin som jag hade hoppats på. För någon eller några säsonger sedan var var och vartannat plagg från det kända modeföretaget i ekologisk bomull, i något återvunnet material eller på något sätt lite bättre än det konventionella. Det var en trevande kreativitet som såg ut att kunna växa till något fint. Nu när jag sitter och tittar i en katalog idag hittar jag bara två-tre produkter i hela katalogen som är av denna typ. Istället flirtar man med 60-talet i både form färg och material. Det innebär massor av plagg i 100% polyester som är ett oljebaserat material samt att det inte låter huden andas för fem öre. Konsekvensen blir att vi istället för att se framåt mot en mer ekologiskt hållbar modeindustri (materialmässigt) tar ett stort och tråkigt idélöst steg tillbaka samtidigt som vi går runt i vår instängda svett.
Att det blir svettigt och obehagligt kommer folk såklart märka och jag blir orolig att antibakteriella tillsatser i textilierna kommer att komma i spåren av polyestern eftersom människor är så rädda för att lukta idag.
Jag hoppas verkligen att det här är en tillfällig nyck av ett företag som gärna skroderar om hur framsynta och innovativa de är när det gäller hållbar utveckling, om nu konsumtion överhuvudtaget kan vara det? Jag tar istället fram en sax och dammar av något gammalt i min garderob för jag tänker fortsätta att följa den gröna vågen.